Igår körde jag och Edina en liten spontan dejt.
Efter att Edina kommit hem från sin fotbollsträning drog vi ut på stan för att käka en bit mat.
Vi bestämde oss för Twin City. Edina var sugen på pasta. Det blev vildsvinspasta för henne och jag tog en avokado-burgare.
Under middagen kom jag med förslaget att vi skulle gå på bio.
Edina utbrast direkt ”Lingon-filmen!”.
Och så blev det :)
Inget jag ångrar såhär i efterhand. En riktigt mysig och gullig film, perfekt en söndag.
Jag och Edina kör på en ”tillbaka till 90-talet”-helg från och med idag.
Att hyra tre unkna (romantiska) komedier och köpa en påse snask måste väl ändå vara som att gå 15 år bakåt i tiden?
Fast jag tycker det känns skönt och retro på något vis.
Idag blir det Edinas kycklinggryta till middag sen två av dessa tre fantastiska rullar. Vi satsar nog på The Back-up Plan och Youth in Revolt.
Imorgon eller söndag blir det den sista filmen, Get Him to the Greek.
Det är helt toktigt hur en domare med så pass mycket koppling till upphovsrättsföreningar och de målsägandes advokater, kan få döma en så pass viktig rättegång som The Pirate Bay-rättegången ändå är.
Är det ingen som granskar sådant här innan målet tas upp i rätten? Eller är det så att målsäganden har möjligthet att själv, mer eller mindre, få välja domare? Precis som i den Italienska Serie A-fotbollen, med Luciano Moggi från Juventus i spetsen.
Det enda rätta i det här läget vore att tillsätta en ny, opartisk, domare och göra om hela rättegången.
Jag såg precis filmen Yes Man med Jim Carrey.
Herregud som jag skrattade. Fruktansvärt rolig film, men ändå med en del sköna tankeställare.
En riktigt riktigt schyst feelgod-film i samma klass som Bruce den Allsmäktige.